De tre tjejerna jag känner bäst i huset ska flytta ut snart, och med god anledning.. det är bland annat pga alla löjliga regler som finns med tanke på att vi är vuxna kvinnor, t.e.x inga nattliga gäster.. trots att 2 av tjejerna har pojkvänner.
Jag har inga planer på att bo i det här huset någon längre tid heller, speciellt inte när de flyttar ut! Det kommer verkligen inte vara kul att bo här utan dem.. ensamt är bara förnamnet! jag har ett möjligt ställe som börjar hyras i september men för att det ska funka MÅSTE jag ha ett job då kontraktet var på 9 månader och det måste med en till som ska dela på stället. Jag har inte träffat min potensiella flatmate än så det känns som en väldigt lös plan än så länge. Men om det är någon av er som vill pröva lyckan i Manchester så behövs det alltså en till att dela huset med!
Och Huston we've got a problem.. jag tror att jag gillar Liam lite för mycket för mitt eget bästa, det var himla länge sen jag kände något intresse över huvudtaget för någon så det gör mig lite (väldigt) nervös. Det är löjligt hur attraktivt jag tycker att det är med någon som delar min musiksmak. Men det är troligare att The Smiths reformerar än att det skulle hända något på den fronten. Den enda killen jag träffat här (inte för att de är inte så många) som inte visat något tecken på intresse i annat än än vänskap.. om ens det. Fuck sake.
Jag har blivit inbjuden till hans fördelsedags grej på facebook, jag är inte kapabel till att träffa alla hans massivt coola kompisar.. mina sociala skills räcker inte till för detta någonstans. I'm the most inept that ever stepped.. ekar i min hjärna.
Det har varit varmt i över en vecka, är det här verkligen Manchester?? Inte det Manchester jag känner till.. Det är underbart även om det blir extremt varmt i mitt rum eftersom två av väggarna är fönster!
Igår gick jag och Liam en Smiths- tour, gick till Morrisseys hus, Salford Lads Club, the iron bridge- en bro som nämns i Still Ill och som Smiths fans skrivit meddelande och sångtexter på( vi också). Det är inte helt fel att ha någon att dela mina obsessions med måste jag säga! Han är dock svårare att kontakta än vad jag är, så möten har visat sig behöva mer job än för vanliga människor.
Jag är fortfarande arbetslös *suck*.. Det känns iallafall bättre när vädret är så fint, då känns det som sommmarlov och då kan man ju inte jobba (intalar jag mig själv).
Mamma kommer och hälsar på mig om två veckor vilket jag ser fram emot! Får visa henne runt i Manchester och om vi har tid ska vi åka till York.
Paret som äger huset irriterar mig lite med alla deras regler, återvinnings maniacs..
No money in my pocket you seeee.. spenderade alldeles för mycket pengar och drack alldeles för mycket i lördags, jag måste verkligen lära mig att kontrollera mig själv. Det är inte kul med minnesluckor helt enkelt. Jag gjorde inget allt för dumt dock, alltid något.
Till Sandra som frågade om dejten :P : Tja han hette Simon och var 22 från Stoke tror jag att han sa. Han var inte riiiiktigt min typ men han var så schysst och vi hade det kul så jag sa ja till att träffa honom på tisdag igen (my evil side säger gratis middag.. du behöver det). ^^
Det är Ian Curtis' födelsedag idag, sångaren i Joy Division (ett av mina favorit band). Och jag tänkte att eftersom jag faktiskt är här i Manchester så var idag den perfekta dagen att gå och besöka hans grav!
Vilket jag gjorde i sällskap av Liam, som jag träffade för första gången idag. Vi hade skickat lite meddelanden på tumblr och eftersom han sa att han varit där frågade jag om han ville följa med.. and away we went.
Ingen av oss har pengar att spendera men vi hoppade på tåget iallafall och hoppades på det bästa och det fungerade!
Macclesfield där ian bodde och där hans grav är fint, lite av en spökstad dock.
Själva graven är jätteliten, en stenplatta vid vägkanten "Love Will Tear Us Apart" och hans namn/datum på. Mynt från olika länder, cigaretter, blommor, armband, ljus och massa random ägodelar folk lämnat låg ovanpå den. Jag hade verkligen inget med mig så jag tog säkerhetsnålen i mina byxor och la dit den, kanske lite passande iallafall eftersom de började som ett punkband. Vi satte oss helt enkelt framför den, satte på Joy Division och satt där i några timmar, pratade, lyssnade på musiken. Det kändes konstigt att vara där men det var verkligen jättefint.
Jag tror att det den här flytten är bra för mig, eftersom jag måste pusha mig själv lite och ta initiativ att träffa människor, jag tycker att det är svårt eftersom jag inte är så bra med nya människor men jag försöker.
to where there's music and there's people and they're young and alive....
Jag är påväg ut, grannens fördelsedag (har alrig träffat dem men men) först och sedan ut i Manchester. Jag är mycket gladare idag... Det kan bero på att jag är glad inför ikväll och för att jag jag har något massivt att se fram emot! JAG SKA SE MORRISSEY OM TVÅ VECKOR! Jag köpte biljetten idag, jag har egentligen inte råd, men gigs är min akilles häl, jag kan inte stå emot. Jag är jätte försiktig med mina pengar i alla andra områden, kläder, skor till och med mat men när det gäller gigs flyger vettet ur och jag betalar vad som helst.
"I can resist anything but temptation (and morrissey) " var det en vis man som sa..
Förlåt om mina inlägg är osammanhängande ibland förresten, ni får stå ut med det ;) .Jag kan också passa på att ursäkta alla engelska ord som flyger in, men de har minst dubbelt så många ord att välja på så det är svårt att ignorera dem.
Date grejen gick bra, det var kul och killen var lätt att prata med. Efteråt gick vi till en pub, världens minsta pub men mysig med fotografier överallt.. jag kände mig lätt mer hemma där än på resturangen. Jag ramlade in någon gång efter 12, ganska så tipsy, Leah och Donna var fortfarande uppe så jag körde kram rutinen (ni vet vad jag menar) och de gjorde svart kaffe åt mig då jag såg ut att behöva det.
Idag har jag varit trött trött trött och vi åkte till Salfords shopping centre och jag insåg att det är ganska stor skillnad på nya delen av Salford och den gamla, rough kan man säga att det var. Det fick Shameless serien att se posh ut.
Hörde något hemskt på nyheterna idag: en 19 årig kille som var på Stone Roses concerten samma dag som jag var där försvann och nu har de hittat hans kropp i Salford Quays kanalen (typ där jag bor).. Overkligt att något så sorgligt kunnat hända på en så underbar dag. R.I.P
Det finns bara ett ord för att söka jobb: tedious! Det finns få saker mer tidskrävande och otacksamt.. eeehk.
I andra nyheter så har jag en dejt imorgon, jag vet inte riktigt hur det gick till men en av tjejerna (vicky) smsade från jobbet om jag ville gå ut med hennes arbetskamrat och jag sa ja. Jag vet inte om det var en bra idé men gratis middag tackar jag inte nej till.
På tal om middag måste jag gå till Morrissons och handla väldigt snart, jag har lite pasta, dolmio sås, tepåsar och mjölk i min ägo och det kommer inte räcka långt.
Här är det! Jag blir så glad varje gång jag går igenom området.. Det är egentligen lite för dyrt för mig men det fungerar för tillfället, till hösten ( OM jag har fått ett jobb och inte längtar hem för mycket) ska jag leta efter något mer "studentigt". Det har flyttat in en ny tjej från Liverpool idag, hon bor i rummet bredvid mig så vi får se hur det blir!
jag insåg äntligen vart jag var ungefär i måndags, vilket ledde till att jag stod i spårvagnen och log som om jag just blivit utsläppt från Strageways. Min tid har jag spenderat mellan att komma till rätta i huset och skicka ut cvn( på de regninga dagarna) och utforska stan (när solen vågar sig fram). Det scitzofreniska vädret är fortfarande ganska imponerande,varningar om översvämmningar ena dan och jättevarmt nästa.
En av tjejerna (Leah) i huset frågade om jag ville följa med till hennes två killkompisar igår och eftersom jag inte kände för att sitta hemma på en fredag följde jag med. Det var en rätt kul kväll även om de är ganska mycket äldre än mig, (hon är runt 25 och killarna runt 30.) En av killarna(eller ska jag säga männen) tyckte tydligen att jag var vacker och att detta var värt att upprepa x gånger i kvarten, han såg dock svagt ut som min farbror så inge matchmaking här inte! Men men de hade köpt allt från såpbubblor till sprit så det var nog värt dagen trötthet. Jag hoppas på att någon i huset vill gå ut i Manchester snart, är nyfiken på hur nattlivet är här!
Mina nuvarande önskningar är att jag hittar ett job snart och lite människor i min ålder.
Jag vet inte riktigt om det är något mer att uppdatera just nu.. I will return. x
Ohh en tjej i huset har ljugit om sina bidrag och hyra och kommer behöva flytta ut. Alla skvallrar till mig, dear oh dear welcome to the real world...
Jag ska snart ut och handla mat med det andra och jag försöker desperat komma på vad jag kan laga och det slår mig att jag kommer att få skörbjugg om jag inte utökar mina kunskaper!
Jag har sett Stone Roses!!! Jag och majoriteten av människorna i stan, 70.000 pers per dag och detta resulterar i stora mängder band-shirts och glada människor runt Manchesters gator. Det. Var. Otroligt. Massivt. Underbart.
Det var en heldag och jag var där halv 4, en timme innan första förbandet (Kid British- helt ok). Jag fick ett armband till den inre ringen och därifrån rullade det på. The Vaccines spelade, sedan The Wailers (Bob Marleys gamla band), och Primal Scream. Någon gång efter Vaccines träffade jag en kille från Belfast som hade tappat bort sina kompisar och det hela blev lite trevligare med sällskap. Tiden gick och när Primal Scream var klara började jag bli nervös, när man väntar ett år på ett ögonblick blir det lätt så.. Please don't put your life in the hands of a rock n roll band.. Belfast Ben var också nervös "ahv weited half my laife fer thes" det var inte helt lätt att höra vad han sa..
De var 15 minuter sena och det var spända minuter för havet av människor men plötsligt var de där. "Here we are, here it is, here we go" sa Ian Brown innan de första tonerna av "I want to be adored" började spela. Höjdpunkter var "Waterfall" då jag satt på Bens axlar och kunde se allt, bandet, folkhavet, hela den massiva allsången. "This Is The One" för hur massivt relavant den är, "She Bangs The Drums" för den glada stämningen och "I am the Ressurection" som var den sista sången då ALLA sjöng och dansa till och med Mr. Stiff framför mig. Stone Roses körde inga encores efter deras två timmar långa set utan när de var klara och hade gått av scenen började istället Bob Marleys Redemption Song Spela genom högtalarna och plötsligt började fyrverkerier smattra bakom oss och det största fyrverkeri spelet jag sett lyste upp himlen, vackert är inte ett tillräckligt bra ord för det ögonblicket (jag börjar bli sentimental här) Visst var ljudet inte alltid det bästa, några av de äldre dansade skamligt lite och det var en himla lång väntan, men det var värt det.. Det var till och med värt att behöva gå tillbaka till hotellet, en Mordor-lång march på 1,5 timmar minst, som min blödande lilltå inte förlåtit mig för.
Just nu så smattrar regnet på mina rutor, det är söndag, den sista spelningen i Heaton Park är nu över och de sista fansen är påväg hem i en dimma av lycka och andra droger..
Ja det är här jag bor nu och har gjort i ca. 6 timmar, 28 Steeple Drive, Salford Quays, Manchester. Jag vet inte om det har slagit mig riktigt, kommer väl vakna imorgon och inse vad jag har gjort haha. Jag är allmänt nervös för det mesta som ska fixas på egen hand, allt från mat till jobb till bankkonto till att bo med nya människor men det ska nog gå bra. Jag bor förresten med tre tjejer och det något äldre paret som äger huset. Jag får bo här hur kort eller lång tid jag vill vilket är det bästa, så ifall jag hittar något annat eller om saker skiter sig är det bara att ta sitt pick och pack och dra i princip. Just nu är detta dock perfect, alla verkar trevliga och området är fint, steriotypiska (underbara) engelska hus med trädgårdar och längre ner höghus med en kanal som rinner igenom området.
Tja vad ska man säga annars, spårvagnar är sättet att åka (och de är nice, lär dig att överkomma din rädsla för dem Anna), och en av mina presenter blir lite mindre användbara då nattliga gäster inte riktigt är okej (och här blir vissa lite lättade medans andra håller med mig att allt inte kan vara perfekt :P)
Det känns dock lite som att bli i slängd i den djupa delen av en pool när man ska lära sig simma, jag känner mig inte vuxen eller ansvarsfull nog för detta.. x
Här är det! Jag blir så glad varje gång jag går igenom området.. Det är egentligen lite för dyrt för mig men det fungerar för tillfället, till hösten ( OM jag har fått ett jobb och inte längtar hem för mycket) ska jag leta efter något mer "studentigt". Det har flyttat in en ny tjej från Liverpool idag, hon bor i rummet bredvid mig så vi får se hur det blir! 